hem | | sitemap
Expeditioner
och hållbara äventyr
jorden runt
Arkivet
Hem
Expedition Damavand 2014 Reseberättelse

Reseberättelsen har skrivits av Fredrik Hjortbäck som deltog i expeditionen.

Mt Tochal
Söndag 22/6
Framme vid Landvetters flygplats kl 09:30 söndagen efter midsommar. Ser direkt två vilsna personer med stora ryggsäckar som jag inte träffat förut och frågar om de ska till Iran. Det var Martin och Jan-Erik. En efter en dyker övriga expeditionsmedlemmar upp. Annika, som sovit på flygplatsen, brandmännen från Borås, Robert och Joakim och till slut våra expeditionsledare Jonas och Håkan.

Vi fördelar den gemensamma packningen (tält, mat, kök) och checkar in. Första flyget går till Istanbul där vi ska byta både plan, flygplats och världsdel. Åker minibuss i tät trafik mellan flygplatserna, trafiken flöt på fram till bron över Bosporen där fem filer trafikerades som om de vore tio. Istanbul är gigantiskt, cirka 17 miljoner invånare bor fint på kullar runt Bosporen, det byggs överallt. Vi får vänta 3h på planet som tar oss vidare till Teheran.

Vi landade i Teheran kl 02:30 på natten. En trög passkontroll med icke-iranier som trängs i kön tar cirka 1h. Säkerhetskontrollen gick smidigt, vi knallade rakt ut till väntande taxi. 45 minuter senare var vi framme vid hotell Howeyzeh i centrala Teheran.


Måndag 23/6
Vaknade vid 9-tiden efter 3h sömn. Frukost är alltid spännande på nya platser. Nescafé med mycket socker, pannkakor med honung, bröd med marmelad och saft-juice, en sockrig start på dagen. Vid lunchtid gick vi ut för att växla pengar. Vi fick hjälp av reseledarens iranska kollega. Efter en timmes promenad i 42 graders värme hittade vi ett växlingskontor. Lite lurigt att veta växlingskursen, men vi fick drygt 3 miljoner Rial för 100 dollar. Efter växlingen gick vi vidare för att proviantera gas och snacks inför acklimatiseringsturen till Tochal under morgondagen.

På eftermiddagen sorterade vi upp mat, tält och annan gemensam utrustning mellan tältlagen. Mycket havregryn, müsli, nudlar och torrmat.

Teheran ligger 1200 meter över havet. På kvällen åkte vi till en mysig restaurang i norra delen av Teheran som låg på 1500 meters höjd. Iranierna kör en kreativ bilkörning, filerna är mest en rekommendation. Ofta ligger bilarna kloss an på båda sidorna och kryssar fram och tillbaka. På restaurangen fick vi sitta på mattor på golvet. Det var lite jobbigt att sitta med benen i kors en lång stund. Till förrätt fick vi olika bär och nötter, bl.a. färska valnötter. Om inte skinnet på valnöten togs bort smakade de förfärligt, men tog man bort det var det gott. Till huvudrätt åts lammgryta med kikärtor som mortlades till en tjock soppa. Te och vattenpipa avslutade kvällen.


Tisdag 24/6
Idag var det äntligen dags för första turen! Vid kl 11 åkte vi med tre taxi till Touchal, som ligger ca en timme norr om centrala Teheran. Vi åt lunch på en restaurant som låg fint vid en bäck omgiven av grönska och bergväggar i slutet av en ravin på ca 1700 m höjd. Efter lunch köptes vatten innan vi började vår vandring upp mot första lägret på 2750 m. I början var det många mysiga restauranger i dalgången, en del med bord som stod ute i bäcken för att få svalka. Vi svettades ordentligt i den 35-gradiga värmen där vi gick uppför en lång “trappa”. Vi mötte många iranier som hade gjort dagsturer upp till toppen. Touchal är ett populärt friluftsområde för Teheranierna. Det går en linbana upp till toppen och det finns flera vandringsleder. På vintern går det även att åka skidor.

När trappstegen tog slut fortsatte vi på en stenig sig. Till en början inte så brant men på en del ställen var det klättring med fasta rep som gällde. Varmt och svettigt men med fin utsikt över Teheran bakom oss. Vi stannade ungefär var 20:e minut och vilade fem minuter, drack vatten och åt energikakor. Det var en del knott så vi försökte röra oss så mycket det gick. Vid 19:30-tiden kom vi äntligen fram till vårt första tältläger Shirpala Shilter. Tältplatserna ligger bakom ett stort vandrarhem som ligger på en klippa med fantastisk utsikt över Teheran. Vi slog upp våra Hillebergtält och lagade middag, Lappskojs. Det var inte mycket energi kvar på slutet av vandringen, men den kom snart tillbaka. Delade tält med två andra deltagare. Extra varmt med tre i tältet, trots att alla ventiler var öppna. Somnade till bruset från bäcken.


Onsdag 25/6
Idag ska vi ta oss 800 höjdmeter upp till läger 2 på 3480 m. Efter en rejäl grötfrukost på 200 g havregryn med kanel, socker och russin, så rev vi våra tält, diskade och packade ihop. Strax efter kl 11 gav vi oss iväg uppåt på branta stigar med mycket lösa stenar. Vi passerade några krön på vägen, med fin utsikt över dalarna och Teheran nedanför. Såg många “gula hundkex”, stora tistlar och andra blommor. På avstånd såg vi en “våffelstuga” som verkar ingå i liftsystemet som finns här. Det var en behaglig vandring, fläktade lite och runt 27-30 grader varmt. Gick i shorts och T-shirt.

Vi kom fram till läger 2, Siahsang Hut, efter ca 4h. Lägret ligger på en klippa med ett litet stenhus för 10-12 personer. Vi slog upp tälten precis på den steniga klippkanten. Häftig tältplats! Lagade sedan en sen lunch, nudlar. En herde kom förbi med sina får och getter nedanför klippan. Vid 17:30-tiden gick vi ner till ett litet vattenfall som vi sett på avstånd på vägen upp. Vi tog en iskall men skön dusch i vattenfallet och blev utskällda av två av herdens vallhundar. Tillbaka vid lägret lagade vi middag, kyckling och mos. När solen gick ner blev det snabbt kallt, så vi fick ta på oss jackor och mössor. Imorgon blir det topptur, start vid kl 9.


Torsdag 26/6
Uppstigning kl 7 efter en blåsig natt. Efter ytterligare en grötfrukost gav vi oss iväg mot toppen vid kl 9. Lätt packning eftersom vi ska sova i läger 2 ytterligare en natt efter toppturen. Jag använde locket på ryggsäcken och packade ner vatten och snacks, jacka, fleece m.m. En pratglad iranier som hette Ali tog sällskap med oss. Han pratade oavbrutet med oss om allt möjligt. Det tog ca 2h att nå toppen. Därifrån hade vi en fantastisk utsikt förstås. Fina dalar på andra sidan, med lite snö kvar. Såg även Damavand på avstånd, häftigt! Vi stannade på toppen Toucahl Peak (3965 m) i ungefär en timme. Många iranier är nyfikna på oss och stannar för att prata och önskar oss lycka till. På nervägen gick vi först ner till liftsystemet, som byggdes av shahen på 60-talet. En dieseldriven gondolbana går hela vägen upp för den som inte vill gå upp. I skiddalen finns ett 5-stjärningt hotell, där shahen bodde när han åkte skidor med familjen. Skidsäsongen är december-maj ungefär, bra skidåkning och korta liftköer. Från liften sneddade vi över en stenmorän ner i en dal. Vi vilade en stund innan vi gick uppåt igen till läger 2. När vi vilade efter toppturen kom herden förbi med sina djur. När fåren och getterna rörde sig lät det som ett klockspel från deras bjällror. Kvällens middag blev fiskgryta i påse. Vi satt och småpratade till solen gick ner.


Fredag 27/6
Nedstigning från läger 2 till där vi började vår vandring i tisdags. Uppstigning kl 6:30, lagade frukost i tältet (müsli med mjölk och apelsinsaft!). Rev sedan tältet och packade ihop allt innan vi började nedstigning vid kl 9. Till en början gick vi samma väg som vi gick upp men efter några timmar vek vi av västerut, ner i en annan fin dal. Denna väg var lättare att gå än den vi gick upp. Såg några fina vattenfall, vilade under ett skuggigt träd och såg en stor ödla. Det blev varmare och varmare ju längre ner vi kom. Till slut kom vi ner bland restaurangerna som vi passerade i tisdags. Idag var det fullt med folk, torsdag och fredagar är muslimska helgen. Vi åt på samma restaurang som sist, efter 5h vandring. Cola och pommes och lite kyckling- och lammkebab som tillbehör. När vi väntade på taxin efter lunchen var det många som ville ta kort på och med oss, bisarrt. Taxiresan tillbaka till Teheran gick snabbt på slingriga småvägar. Checkade in på hotellet och tog en skön (varm!) dusch. Vid 18-tiden gick vi ut för att proviantera snacks och vatten inför Damavand-turen i morgon. De flesta affärer var “siesta-stängda” fortfarande men det fanns förstås supermarkets öppna. Tillbaka på hotellet delade vi upp provianten inför Damavand. Kvällen avslutades med pizza.

Damavand
Lördag 28/6
I taket på varje rum på hotellet finns ett litet märke som ser ut som en nödutgångssymbol. Men tittar man närmre visar det sig vara en pil och bild mot/på Mekka!

Kl 9:30 var vår trogne taxichaufför på plats med sin minibuss. Han körde oss på slingrande vägar mot Damavand, till dånat av “Pitbull” som gick varm på DVD. Efter drygt 2h såg vi Damavand för första gången! Vi stannade vid “Iranian Mountaineering Association” i Polour för att införskaffa klättertillstånd á $50. En noggrann tjänsteman signerade varje tillstånd med en imponerande autograf och en stämpel. Ursprungsplanen var att börja vandringen i Polour men det visade sig vara 20 km till baslägret så vi fortsatte i taxin istället. Sista biten upp till baslägret gick längs en brant och slingrig väg, först asfalt men sedan lervälling, med en djup dal på ena sidan vägen. Vår chaufför kämpade på och fick till slut upp oss till Saheb al Zaman på 3020 meters höjd. Vid baslägret finns en lite moské, getter, får och mulor. Lägret drivs av Massoud som har varit bergsguide i 28 år och varit uppe på toppen 97 gånger. Vi slog upp våra tält på en plan, fin gräsplätt omgiven av massor av röda vallmoblommor. Vackert. Efter lunch (nudlar) var det vila och utforskning av omgivningen. Framåt kvällen började det blåsa och blev ruggit, skönt med fleece och skaljacka. Spagetti och tonfisk till middag. Imorgon är det avmarsch mot läger 2 kl 9.


Söndag 29/6
Klockan ringde kl 06:30. Vi röjde ur tältet innan frukost. Ett fint molntäcke låg över den 1000 m djupa dalen nedanför. En av deltagarna hade mått dåligt under natten så avmarschen sköts först fram till kl 09:30. Åt frukost, havregrynsgröt med kanel, socker och tranbär. Tyvärr hade vi blandat ihop mjölkpulver och potatismospulver så vi hade inget mjölkpulver, men vi fick av de andra. Efter frukost bestämdes att ta en full vilodag eftersom en av deltagarna inte var tillräckligt kry. Bina var framme på morgonen och surrade fint bland vallmoblommorna. Vi såg många bikupor på vägen hit igår, där de även sålde honung. Antagligen med vallmosmak eftersom det är mest vallmoblommor här. Från toppen av Damavand pyrde en fumarol som en skorsten. Det såg ut att vara helt klart väder där uppe. När det blev varmare under dagen försvann både bin och fumarol och det blev även molnigare på toppen. Blev mycket vila idag, med bokläsning och sömn i tältet. För att det inte skulle bli som en bastu i tältet öppnade vi tvärdrag och lade sovsäckarna som isolering på taket, funkade fint. Nudlar och bröd till lunch. Efter lunch gick några i gruppen en kortare tur upp på en kam. Vi andra väntade tills det blev svalare. Det kom en regnskur med åska, men allt torkade upp snabbt i värmen. Innan middag gick vi upp på en kulle i närheten av tältet, skönt att röra på sig. Spaghetti och tonfiskröra till middag. Hästar och mulor kom onödigt nära våra tält. En mula fastnade i några tältlinor, men det gick bra. I morgon försöker vi nå läger 2 igen, vi kan se huset där från läger 1. Tar ca 5-6h dit. Somnar till ljudet av får och getter.


Måndag 30/6
Repris av gårdagens morgonbestyr. Aptiten var inte på topp så jag fick inte i mig tillräckligt med frukost. Kl 9:20 började vi den branta vandringen uppåt. Första två timmarna var jättejobbiga. Skönt med många pauser för att fylla på energin med snacks. Underlaget var lätt att gå på, mest grus och ibland lite större stenar, men med 18 kg på ryggen blir det tungt på hög höjd. Vi gick 4 km på 5h inklusive pauser, 1200 höjdmeter upp till läger 2 på 4200 meter Bargah Shelter. Sista halvtimmen var all min energi slut, men det gick hela vägen ändå! Vi satte upp tälten på i färdiga tältplatser i form av “hyllor”. Fick tillbaks energin med en Snickers. Nudlar till lunch. Sov i ca 5 minuter. Väcktes för att vi skulle gå upp till fjällstationen och visa våra klättertillstånd. Visade sig att det inte behövdes för de visste redan att vi var på väg. I fjällstationen finns en stor sovsal, matsal och kök där de säljer vatten, cola m.m. Solceller på taket och LED-lampor, verkar vara ganska nybyggt. Den gamla fjällstationen ligger nära våra tält men den används inte mer. Provianten transporteras upp från läger 1 mha mulor. Många iranska och tyska vandringsgrupper, och även några kineser. Lappskojs till middag. När vi satt och åt i skymningen lossnade två stenblock stora som småbilar, en bit bort från våra tält. De rullade ner en bit för berget men stannade till slut. Kunde gått riktigt illa om någon gått nedanför. Bredvid oss tältade en grupp iranier som tjattrade halva natten men jag kunde somna ändå till slut.


Tisdag 1/7
Vilodag. Sov till kl 9, gröt till frukost. Läste bok och lyssnade på musik, och sov lite till. Nudlar och resorb till lunch. Middag blev torkad färdigportion, indisk kycklinggryta, jättegott. Solen höll på att gå ner när vi åt så vi satte oss en bit bort från tälten för att värma oss i de sista solstrålarna. Kyligare i kväll men inte så blåsigt. Tittade in i fjällstationen när vi gick för att hämta vatten. Sovsalen var enorm med våningssängar i två plan. Det var många som hade problem med magen idag så det var skönt med vilodag. Inför toppturen i morgon är ryggsäcken tömd på allt som inte behövs. Tar med vatten, snacks och lite kläder. Vädret på toppen verkar vara bäst kring kl 10-11 så planen är att vi ger oss av kl 6.


Onsdag 2/7
Klockan ringde 4:50. Orolig natt pga. dålig mage. Aptiten var inte heller något vidare, svårt att få i sig energi så tidigt på morgonen. Till slut fick jag ner lite färdigrätt, ingen bra start. Kl 06:20 kom vi iväg. Lätt underlag, rullgrus, men brant. Det var inget vidare väder men det brukar ju ordna upp sig under dagen har vi sett. Kallt i tältlägret (runt 0) så vi tog mycket kläder på oss; fleece, underställ, skalkläder, mössa och vantar. Blev snabbt för varmt så vi fick stanna och ta av ett lager. Fyllde på med energi och vatten vid varje längre stopp. Det var jobbigt både fysiskt och psykiskt att gå de 1500 höjdmetrarna. Luften blev tunnare och tunnare så vi fick ta ett steg i taget. Andas. Sedan ta nästa steg. Andas… Blev till ett meditativt lunkande. Nära toppen fanns det gula svavelstenar. När vi hackade sänder dem luktade det jättestarkt och såg ut som äggula. Strax under toppen finns en fumarol som spyr ut puffar med svavelgaser. När en puff kom emot oss gällde det att vända sig bort och andas genom näsan, annars kunde man få en obehaglig “kallsup” som brände i lungorna. Vi hade fått tips från en iranier att smörja in vitlök kring näsan, hade hjälpt föga. När allt kändes som jobbigast var vi plötsligt uppe på toppen! Vilken fysisk och emotionell urladdning. Jag klarade det! Åt en Snickers och pustade ut. Vi tog förstås massor av kort och traskade sedan omkring på den snötäckta kratern. Tog en titt på utsikten ner i dalarna på andra sidan innan de försvann i molntäcket. Sedan gick vi ner. Då hade det börjat snöa, blåsa och åska! Inte optimalt, men vi tog det försiktigt. Vandringen upp tog ca 6h, och ner ca 4h. Vi blev dyblöta och gick in i “fjällstationen” i läger 2 för att värma oss. Köpte Cola och åt nötter och kex. Färdigmat till middag lagades inne i tältet. Hängde upp alla blöta kläder så gott det gick i absiden. Somnade skönt.


Torsdag 3/7
I natt snöade och blåste det så tältet var täckt av blötsnö när vi vaknade. Dessutom var allting fortfarande blött från nedstigningen igår. Vi försökte packa ihop så mycket det gick inne i tältet innan frukost (müsli och torrmjölk). Hade sovit bra så jag kände mig pigg men allting var ruggigt. Strax innan kl 10 packade alla ihop sina tält samtidigt för att slippa vänta ute i snöslasket. Vi började gå nedför. Efter några 100 meter övergick snön till regn och det var heller ingen snö på marken. Vi hade legat precis ovanför snögränsen! Det regnade hela vägen ner till läger 1 men det gick lätt att gå. Vi var nere på drygt 2h. Sikten var dålig. I läger 1 mötte Massoud och hans svärson oss enligt överenskommelse. Vi åkte i två jeepar till Massouds hem i en liten by några kilometer från lägret Reyneh. Först var det lerväg som hade blivit blöt och slirig. Första jeepen, som hade all packning, gled på tvären i en kurva och såg ut att välta över kanten! Men allt gick bra till slut. Massouds hus låg i bottenvåningen av hans motell, “Damavand motel”. Vi bodde i lägenheten i hotellet, två sovrum, kök och allrum. Alla blöta kläder hängde vi upp överallt där det gick. Massoud bjöd på te och melon. Efter en stund börjad vi tina upp. Tälten hängde vi på balkongen för att torka. Massoud tog med oss till ett badhus. Det finns många varma källor kring Damavand, och många badhus. Vattnet var ca 42 grader och luktade svavel. Som tur var fanns även duschar med kallvatten. När vi kom tillbaka till hotellet satte vi upp tältet och tvättade av det. Tog sedan en promenad i byn. Vid sju blev vi bjudna på mat hemma hos Massouds familj. Maten som Massouds fru hade lagat var jättegod; kyckling, ris, sallad, bröd, oliver m.m. Alkoholfri citronöl, Fanta eller Cola att dricka. Vi satt på golvet i vardagsrummet kring en stor plastduk. Massoud, som var skadad i knät åt med oss trots Ramadan, medan mamman och döttrarna tittade på TV. De väntade med att äta tills det var mörkt. Hörs många böneutrop ikväll, ungefär en gång i timmen.

Teheran
Fredag 4/7
Vaknade av att någon duschade, men det visade sig att balkongdörren stod öppen och regnet vräkte ner. Massoud ordnade frukost eftersom hans fru och döttrar är lediga på fredagar. Massoud bjöd på stekta ägg från egna hönsen, bröd, te och grönsaker. Vi satt på golvet precis som igår. Kaffe fixades också fram, men det var samma sötsliskiga 3-i-1 Nescafé som vi fick på hotellet i Teheran. Vi betalade Massoud ($25/person för rum, mat och transport) och packade klart. Kl 11 skulle taxin komma men han dök upp först kl 11:40, hittade nog inte så bra. I Polour, efter ca 20 min, blev det rök- och matstopp. Sedan slingrade sig färden genom dalar och ruiner. Strax innan Teheran stannade taxin igen för rökpaus, under en bro, mitt på motorvägen. Många trafikregler tycks bara vara rekommendationer, t.ex. håll till höger, kör innanför linjerna, lämna företräde, backa inte på motorvägen, kör inte mot trafiken eller kör inte om på utsidan i kurvor! Vi kom i alla fall fram till hotellet efter 2h. Incheckningen strulade som vanligt men gick ändå ganska snabbt. Nyrenoverat rum den här gången. Åt lunch på hotellet eftersom allt annat är stängt mitt på dagen pga. Ramadan. Vilade lite på rummet. Växlade pengar. Gick förbi f.d. amerikanska ambassaden som evakuerades under revolutionen 1979. Är numera studentställe. Tillbaka på hotellet fastnade vi framför fotbolls-VM (Frankrike-Tyskland) på TV:n i receptionen.


Lördag 5/7
Sovmorgon! Idag åkte vi till “Teheran Grand Bazaar”. Åkte tunnelbanan dit, 4 hållplatser söderut. Kostade 5000 Rial enkel resa, eller 8000 Rial ToR (ca 2 SEK). Basaren är gigantiskt och det går att köpa allt möjligt; kläder, smycken, klockor, mat, kryddor, skor, lampor etc. Bra ställe att köpa presenter. Affärerna ligger längs trånga gågator som är täckta med tak, 5-6 våningar upp, så det var behagligt varmt där inne. Några av oss ville titta på persiska mattor så vi tog hjälp för att hitta den bästa affären. Vi kryssade oss fram mellan folk och slutligen ner för några trappor till en affär med mängder med mattor från hela Iran. Vi blev bjudna på te när vi “bläddrade” bland mattorna (den största ca 25 m2). Efter en del velande och prutande kom vi tillslut därifrån med varsin matta i varsitt litet paket.
För att få lunch gick vi till en “svartrestaurang”, det var ju fortfarande “Ramadan”. Restaurangen var “under renovering” för att inte se misstänksam ut. För att inte väcka för mycket uppmärksamhet gick två av oss in och köpte ut kyckling och ris till oss allihop. Sedan fick vi sätta oss i skuggan i motsatt hörn av gården för att smygäta. Där satt flera iranier redan och åt och drack och rökte. Maten var god och riklig. Det finns mängder med undantag för att slippa undan Ramadans regler; ung, gammal, sjuk, skadad, resande, främlingar etc. Det är med andra ord inga problem att hitta en orsak att äta, men vi behövde fortfarande smyga. Efter maten köpte jag saffran i en kryddaffär, 10 kr/gram. Sedan gick vi till det gamla huvudpalatset Golestanpalatset, som ligger precis bredvid basaren. Eftersom det kostade fem gånger så mycket för utlänningar som för iranier att gå in avstod vi. Vandrade istället tillbaks mot hotellet, via den svalkande Shakrparken. Vi passerade olika specialiserade kvarter; verktygskvarteret, arbetskläderkvarteret, rullstolskvarteret, kemilabbskvarteret, läkarinstrumentkvarteret etc. Det går att hitta allt i Teheran! På hotellet var det vattenläcka när vi kom in. Vattnet forsade ut från konferensavdelningen och ner för trappan. Som tur var hade de börjat moppa ordentligt på våningen nedanför innan läckan var lokaliserad.

Middag på en pub med akloholfri öl förstås. Kvällen avslutades med milkshakes på ett hippt och västerländskt trevligt ställe.


Söndag 6/7
Sista dagen i Teheran och Iran. Det har varit kul, intressant och spännande men ska bli skönt att komma hem. Kort nattsömn pga. fotbolls-VM! Frukosten var samma, blir tröttsamt med den torftiga frukostbuffén. Åkte en lokalbuss söderut. Inne i bussen är det uppdelat kvinnor/män, avdelat med en plexiglasvägg. Vi hamnade först i fel avdelning så vi fick byta vid nästa hållplats. Hoppade av i närheten av historiska muséet. Fick leta länge innan vi hittade fram. Entré 150 000 Rial. Många montrar med gamla saker från Persiska riket. Dålig information om hur allt hängde ihop. Traskade snabbt igenom den enda våningen på muséet. Middagspizza på hotellet. Växlade tillbaka Rial till Euro och dollar av en gubbe på gatan. Gemensamt kaffe på hotellrummet. Några få timmars sömn innan taxin kommer kl 02 i natt.

Äventyret är över.

Ett tack till Jan-Erik, Annika, Joakim, Robert, Martin, Håkan och Jonas för en fantastisk resa!






Bilder
Visa Bildgalleriet
Samarbetspartners:
© Swedish Expeditions ecoexploring EF 2008- med ensamrätt | Resevillkor | Kontakt | Webbansvarig | Stor text